Lite om Tamråttan som husdjur.
Dagens tamråtta (Rattus Norvegicus domesticus) är en förädlad variant av Brunråttan.
Tamråttan som husdjur har avlats fram i över 100 år och dem flesta instinkter som finns hos den
vilda arten är mer eller mindre bortavlat. Man kan t.ex. inte släppa ut en tamråtta i våran svenska
natur och tro att den kan överleva, visst, det kanske går för ett tag, men den kommer förr eller senare
att dö av antingen svält, kyla eller som rovdjursföda... Så låt in min serie lura dig, Riffe är tecknad
utifall du har missat det.
Avel och förökning.
Men likt den vilda arten är tamråttan flockdjur, det betyder att man måste ha minst 2 tamråttor
tillsammans, lämpligast av samma kön då eftersom dem annars kan föröka sig väldigt fort. En hona
löper var 5e dag vilket talar för hur lätt och många gånger en råtta kan föröka sig. I en kull kan en
hona få upp till 21 ungar, men vanligast runt 7-15 ungar. Dem går dräktiga i ca 21 dagar och ungarna
är nakna, blinda och döva vid födseln. Man särar sedan ungarna från mamman vid 4½-5 veckors ålder.
Oftast brukar honorna får vara kvar och hanarna flytta till en annan bur eftersom ungarna blir könsmogna
redan vid 5-6 veckors ålder.
Inom aveln rekommenderas att honan är minst sex månader och högst ett år gammal och hanen
minst ett år gammal vid första parningen. Detta för att eventuella ärftliga sjukdomar och defekter
skall hinna framträda och för att bäckenet blir stelare hos oparade honor vid ungefär ett års ålder.
Dock rekommenderas att man har bra råttor att avla med och att man har goda kunskaper om genetik.
Tamråttan idag är så sönderavlad att man bör lämna över avlandet till uppfödare som kan sin sak.
Vikt, typer och färger mm.
Tamråttan skiljer sig fysiskt från den vilda brunråttan genom att den generellt är större,
kraftigare och tyngre, vilket är resultat av avel och bättre föda. Tamråttan har till följd av selektiv
avel även något större ögon och öron än vilda råttor.
En hona väger mellan 300-400 gram och en hane mellan 500-700 gram normalt sätt, men kan både vara mindre och större. Hanarna är oftast något lugnare än honorna.
En tamråtta blir mellan 2-3 år, lite beroende på om man köpt från en uppfödare eller inte som
oftast avlar på bra livslängd. Finns dem som når en ålder på 4 år men det är mer ovanligt. Högst uppmätta
ålder är 7 år.
Tamråttan finns i flera olika färger och typer, det finns en pälstyp som kallas Rex vilket är lite krullig
päls medans vanliga tamråttor är släthåriga. En örontyp som kallas Dumbo, då sitter öronen längre ner
på sidorna jämfört med toppörade som har öronen längre upp på huvudet. Tamråttor förekommer i
många färger och teckningar medan brunråttan endast uppträder i sin brungrå grundform
(med variationer i nyans) samt albinistiska, leucistiska och melanistiska varianter.
Tamråttans alla olika färger är baserade antingen på grundformens färg (se agouti) eller svart
(melanistisk). Vissa gener som bleker pälsfärgen på olika vis har sedan givit upphov till en rad färger
och nyanser.
Tamråttans teckningar är från början olika typer av partiell leucism, det vill säga delar av råttans
päls är vit och resten färgad. En vanligt förekommande teckning är "hooded", där framkroppen
och ett fält längs ryggraden är färgat och resten av pälsen vit.
Mat.
Råttor är allätare och opportunister. Tamråttan äter således i de flesta fall helst den mat som har
högst protein- och energiinnehåll. Kosten bör därför vara allsidig och varierad och utgå från torrfoder
baserat på spannmål, helst dagligen kompletterat med färsk föda (frukt, grönsaker, kött med mera).
Även om råttor klarar sig flera dagar utan att dricka bör tamråttor ha ständig tillgång till friskt vatten.
Några saker som tamråttor äter är bland annat: Potatis, pasta, ris, grönsaker, fisk, kyckling, frön, nötter,
ägg, sallad och bröd.
OBS: Lök och avokadokärna och skal ska undvikas då detta är giftigt.
Bur och inredning.
Även om råttan tycker mycket om att röra sig fritt bör den ha en ordentlig bur där den kan tillbringa
den tid då matte eller husse inte är hemma och lämpligen även på natten. En stor fågelbur är
utmärkt. Minimi-måtten är 30 x 60 x 30 cm, men ju större desto bättre, eftersom du då kan inreda
buren med hyllor, grenar att klättra på, fågelbadkar, hus och hängmattor att sova i. Dock bör du
INTE ha ett så kallat rått-hjul, dem som finns att köpa är alldeles för små, råttan kan få ont i ryggen
då den blir för böjd.
Som bottenmatrial kan man ha aspflis, tidningspapper, toalätt eller alspån, men man bör undvika dem vanliga kutterspånen då dem dammar mycket och dessutom kan vid kontakt av urin ge ifrån sig ett cancerbildande
ämne (som jag inte hittar namnet på nu.)
Oftast väljer råttor gärna ut ett hörn av buren dem gärna bajsar och kissar i, där kan man då ställa en
toalätt så det blir lätt att ta bort när man ska byta, ha gärna ett annat material i toan än i burbotten så
dem lär sig att det är just i det materialet dem får bajsa och kissa i.
Tamråttor är ganska luktfria av sig, hanarna kan lukta något mer. Torkar man bara av ev hyllplan och byter
toan kan man ha bottentröt väldigt länge.
Ultimata husdjuret?
Tamråttor är sociala och nyfikna av ren natur, det är inte särkilt svårt att få den tam, att ha med den
på axeln när du t.ex. kollar på TV är ett exempel på att låta den känna dig. Locka gärna med godbitar
som korvbitar eller annat gott. Man kan också lära råttan trix genom att göra i princip samma sak som
när man lär en hund sitta, men ger den en godbit när det gjort det man vill. Vanligt är att man lär råttan
komma när man ropar dens namn. Råttor är smarta djur och det finns till och med agility för råttor,
likt som hundar ska råttan då springa genom en hinderbana.
Dem flesta råttorna tycker om att bli kelade med, speciellt när dem kommer upp i åldern och inte har
all den där hysteriska energin dem kan ha när dem är små, då ska allt undersökas och busas med,
då är kel inte lika roligt. Ett vanligt tecken på att en råtta är lugn och nöjd är när den börjar knasstra
med tänderna, det kallas mysknasstra och har man tur så kan du även se när råttan "ploppar" med ögonen.
(Ögonen åker in och ut ur ögonhålan, inget farligt alls men ser lite läskigt/knäppt ut).
Helst ska man ha ute sina tamråttor minst 30 min om dagen så dem får komma ut och röra sig och umgås med
sin ägare. Det finns dem som har ute sina tamråttor hela dagarna i lägenheten/huset (Då är dock omgivningen råttsäkrad, tamråttor kapar också sladdar) och lever ungefär som en hund, kommer och lägger sig i sängen
med en och vill vara med när man lagar mat. Tamråttan blir nästan lite som en hund trotts sin ringa storlek.
Tyvärr är råttor ganska avskytt djur i vårat samhälle, men det är få människor som gett dem en chans.
Det är ett underbart husdjur med mycket kärlek att ge men som inte kostar multum att ha
(om man nu inte har sjuka råttor som måste tas till en veterinär stup i kvarten.) Så får du en
chans att bekanta dig med detta underbara djur, så gör det, du kommer med största sannolikhet
inte ångra dig
Tamråttan som husdjur har avlats fram i över 100 år och dem flesta instinkter som finns hos den
vilda arten är mer eller mindre bortavlat. Man kan t.ex. inte släppa ut en tamråtta i våran svenska
natur och tro att den kan överleva, visst, det kanske går för ett tag, men den kommer förr eller senare
att dö av antingen svält, kyla eller som rovdjursföda... Så låt in min serie lura dig, Riffe är tecknad
utifall du har missat det.
Avel och förökning.
Men likt den vilda arten är tamråttan flockdjur, det betyder att man måste ha minst 2 tamråttor
tillsammans, lämpligast av samma kön då eftersom dem annars kan föröka sig väldigt fort. En hona
löper var 5e dag vilket talar för hur lätt och många gånger en råtta kan föröka sig. I en kull kan en
hona få upp till 21 ungar, men vanligast runt 7-15 ungar. Dem går dräktiga i ca 21 dagar och ungarna
är nakna, blinda och döva vid födseln. Man särar sedan ungarna från mamman vid 4½-5 veckors ålder.
Oftast brukar honorna får vara kvar och hanarna flytta till en annan bur eftersom ungarna blir könsmogna
redan vid 5-6 veckors ålder.
Inom aveln rekommenderas att honan är minst sex månader och högst ett år gammal och hanen
minst ett år gammal vid första parningen. Detta för att eventuella ärftliga sjukdomar och defekter
skall hinna framträda och för att bäckenet blir stelare hos oparade honor vid ungefär ett års ålder.
Dock rekommenderas att man har bra råttor att avla med och att man har goda kunskaper om genetik.
Tamråttan idag är så sönderavlad att man bör lämna över avlandet till uppfödare som kan sin sak.
Vikt, typer och färger mm.
Tamråttan skiljer sig fysiskt från den vilda brunråttan genom att den generellt är större,
kraftigare och tyngre, vilket är resultat av avel och bättre föda. Tamråttan har till följd av selektiv
avel även något större ögon och öron än vilda råttor.
En hona väger mellan 300-400 gram och en hane mellan 500-700 gram normalt sätt, men kan både vara mindre och större. Hanarna är oftast något lugnare än honorna.
En tamråtta blir mellan 2-3 år, lite beroende på om man köpt från en uppfödare eller inte som
oftast avlar på bra livslängd. Finns dem som når en ålder på 4 år men det är mer ovanligt. Högst uppmätta
ålder är 7 år.
Tamråttan finns i flera olika färger och typer, det finns en pälstyp som kallas Rex vilket är lite krullig
päls medans vanliga tamråttor är släthåriga. En örontyp som kallas Dumbo, då sitter öronen längre ner
på sidorna jämfört med toppörade som har öronen längre upp på huvudet. Tamråttor förekommer i
många färger och teckningar medan brunråttan endast uppträder i sin brungrå grundform
(med variationer i nyans) samt albinistiska, leucistiska och melanistiska varianter.
Tamråttans alla olika färger är baserade antingen på grundformens färg (se agouti) eller svart
(melanistisk). Vissa gener som bleker pälsfärgen på olika vis har sedan givit upphov till en rad färger
och nyanser.
Tamråttans teckningar är från början olika typer av partiell leucism, det vill säga delar av råttans
päls är vit och resten färgad. En vanligt förekommande teckning är "hooded", där framkroppen
och ett fält längs ryggraden är färgat och resten av pälsen vit.
Mat.
Råttor är allätare och opportunister. Tamråttan äter således i de flesta fall helst den mat som har
högst protein- och energiinnehåll. Kosten bör därför vara allsidig och varierad och utgå från torrfoder
baserat på spannmål, helst dagligen kompletterat med färsk föda (frukt, grönsaker, kött med mera).
Även om råttor klarar sig flera dagar utan att dricka bör tamråttor ha ständig tillgång till friskt vatten.
Några saker som tamråttor äter är bland annat: Potatis, pasta, ris, grönsaker, fisk, kyckling, frön, nötter,
ägg, sallad och bröd.
OBS: Lök och avokadokärna och skal ska undvikas då detta är giftigt.
Bur och inredning.
Även om råttan tycker mycket om att röra sig fritt bör den ha en ordentlig bur där den kan tillbringa
den tid då matte eller husse inte är hemma och lämpligen även på natten. En stor fågelbur är
utmärkt. Minimi-måtten är 30 x 60 x 30 cm, men ju större desto bättre, eftersom du då kan inreda
buren med hyllor, grenar att klättra på, fågelbadkar, hus och hängmattor att sova i. Dock bör du
INTE ha ett så kallat rått-hjul, dem som finns att köpa är alldeles för små, råttan kan få ont i ryggen
då den blir för böjd.
Som bottenmatrial kan man ha aspflis, tidningspapper, toalätt eller alspån, men man bör undvika dem vanliga kutterspånen då dem dammar mycket och dessutom kan vid kontakt av urin ge ifrån sig ett cancerbildande
ämne (som jag inte hittar namnet på nu.)
Oftast väljer råttor gärna ut ett hörn av buren dem gärna bajsar och kissar i, där kan man då ställa en
toalätt så det blir lätt att ta bort när man ska byta, ha gärna ett annat material i toan än i burbotten så
dem lär sig att det är just i det materialet dem får bajsa och kissa i.
Tamråttor är ganska luktfria av sig, hanarna kan lukta något mer. Torkar man bara av ev hyllplan och byter
toan kan man ha bottentröt väldigt länge.
Ultimata husdjuret?
Tamråttor är sociala och nyfikna av ren natur, det är inte särkilt svårt att få den tam, att ha med den
på axeln när du t.ex. kollar på TV är ett exempel på att låta den känna dig. Locka gärna med godbitar
som korvbitar eller annat gott. Man kan också lära råttan trix genom att göra i princip samma sak som
när man lär en hund sitta, men ger den en godbit när det gjort det man vill. Vanligt är att man lär råttan
komma när man ropar dens namn. Råttor är smarta djur och det finns till och med agility för råttor,
likt som hundar ska råttan då springa genom en hinderbana.
Dem flesta råttorna tycker om att bli kelade med, speciellt när dem kommer upp i åldern och inte har
all den där hysteriska energin dem kan ha när dem är små, då ska allt undersökas och busas med,
då är kel inte lika roligt. Ett vanligt tecken på att en råtta är lugn och nöjd är när den börjar knasstra
med tänderna, det kallas mysknasstra och har man tur så kan du även se när råttan "ploppar" med ögonen.
(Ögonen åker in och ut ur ögonhålan, inget farligt alls men ser lite läskigt/knäppt ut).
Helst ska man ha ute sina tamråttor minst 30 min om dagen så dem får komma ut och röra sig och umgås med
sin ägare. Det finns dem som har ute sina tamråttor hela dagarna i lägenheten/huset (Då är dock omgivningen råttsäkrad, tamråttor kapar också sladdar) och lever ungefär som en hund, kommer och lägger sig i sängen
med en och vill vara med när man lagar mat. Tamråttan blir nästan lite som en hund trotts sin ringa storlek.
Tyvärr är råttor ganska avskytt djur i vårat samhälle, men det är få människor som gett dem en chans.
Det är ett underbart husdjur med mycket kärlek att ge men som inte kostar multum att ha
(om man nu inte har sjuka råttor som måste tas till en veterinär stup i kvarten.) Så får du en
chans att bekanta dig med detta underbara djur, så gör det, du kommer med största sannolikhet
inte ångra dig
Vill du veta mer om tamråttor?? Här är ett par bra sidor att besöka.
http://rattor.ifokus.se/
http://www.r8forum.kanske.net/
http://www.rattsallskapet.se/
http://rattor.ifokus.se/
http://www.r8forum.kanske.net/
http://www.rattsallskapet.se/
